Särskilda boende, gruppboende, HVB-hem, boendestöd är exempel på olika lösningar för att ge personer med psykiska funktionshinder det grundläggande stödet som behövs för att kunna fungera i ett liv utanför institutionerna. I dag finns drygt 8 000 personer i olika typer av särskilda boende i landet och det uppskattas att 25 – 30 000 personer ur målgruppen mottar boendestöd i sina egna hem. Studier och forskning kring boende och boendestödsverksamheter har förekommit i mycket liten omfattning. Detta område uppmärksammades av kansliet för Nationell psykiatrisamordning och David Brunt fick ett uppdrag att på bred front studera boende och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. En del av projekten inom detta uppdrag kommer att ytterligare belysas och utvecklas inom ramen för CEPI:s verksamhet.

Fysisk miljö och psykosocial miljö i boende för personer med psykisk funktionsnedsättning
Båda dessa miljöaspekter studerades i Boendeprojektet. I ett nytt forskningsprojekt med stöd av FAS-medel som påbörjas under 2009 kommer interaktionen mellan dessa aspekter att studeras och hur den inverkar på upplevelsen av hemlikhet i kommunala bostäder med särskild service.

Boendes preferenser
Preferenser kring hur man vill bo och hur man vill ha sitt boendestöd var också ett fokus i pilotstudier inom ramen för Boendeprojektet. Dessa studier kommer att utvecklas och utvidgas i form av en större enkätstudie och intervjuer. Som komplement kommer även boendestödspersonal och biståndshandläggare att intervjuas. De senares svar kommer då att jämföras med de boendes.

Effektstudie
En studie av effekten av boendestöd i såväl kommunala som privata bostäder med särskild service samt boendestöd i ordinärt boende på börjades 2007 inom ramen för Boendeprojektet och nya mätningar görs 2009 och 2011. Fokus ligger på bl a stabiliteten i boendet (hur länge man har bott där), stödnivåer, tillfredsställelsen med sitt boende och boendestöd. Ett antal andra såväl subjektiva som objektiva mått kommer att användas: Exempel på dessa är självupplevd livskvalitet, sociala relationer, självkänsla, utnyttjande av samhällets utbud av vård och stöd. Studien innehåller således både jämförelser mellan olika typer av boende och longitudinella studier med regelbundna mätningar under flera år.

Kontaktperson: David Brunt